Kapitel 55 - Ju, desto - orsak, verkan

Jag har varit på väg att skriva detta kapitel förut, men avbröt på grund av att jag då hittade så många felaktigheter i texter på nätet att jag tänkte att det kanske kunde vara lite hur som helst. Men, nej, det kan inte vara hur som helst! Någon ordning får det vara och den ordningen ska jag förklara nu.

Bakgrunden är att man främst på teve, inte så mycket i tidningar, kan ta del av hur det blandas friskt av "ju" och "desto". Folk kan säga "ju fler kockar, ju sämre soppa", "desto fler kockar, desto sämre soppa", "desto fler kockar, ju sämre soppa". Allt är självklart fel. "Ju" ska här ses som markerande "orsak" och "desto" markerar "verkan". Alltså "ju fler kockar, desto sämre soppa". Det är svår att förstå att det blir fel så ofta, det är ju ganska lätt, eller hur?

Lite svårare kan man göra det genom att lägga till en verkan ytterligare. "Ju fler kockar, desto sämre soppa, och desto rörigare kök". Det blir en ganska ful mening, men om man vill lägga till en ytterligare verkan så lägger man till ett ytterligare "desto". Märk väl att jag klämde in ett "och" också för att inte stapla satserna på varandra utan istället visa vilka som hör ihop. Detsamma skulle kunna göras med ett ytterligare "ju". Ju fler kockar, och ju sämre råvaror, desto sämre soppa".

Man jobbar inte så

Efter att ha borrat, bänt och skruvat startar nu Peggy igen! Jag är stolt över mitt handlag och semestern är räddad! I och för sig måste jag starta med en skruvmejsel tills mitt nya, begagnade lås kommer på posten, men ändå. Biltjuvar göre sig dock icke besvär, bilen har kodlås också.

Samtalet med peugotverkstaden tidigare idag gjorde mig bara mer motiverad att själv lösa problemet.

-Ta hit bilen när du får en bokad tid, sa telefonisten.

-Det blir svårt, sa jag. Den startar ju inte.

-Med bärgningsbil, sa hon.

-Det blir nog lite dyrt för min smak, sa jag. Kan ni inte skicka ut någon?

-Man jobbar inte så, var svaret.

"Man jobbar inte så"! Nehej, och möbler kunde inte säljas billigt innan Ikea kom, men finns det ett behov så kommer så småningom någon som löser problemet. DE jobbar inte så, men säg inte att det inte finns någon där ute som är beredd att lösa slika problem.

Nu är jag beredd att packa och ladda för Åland.

Botgöring

Ålandsresan närmar sig. Idag köpte jag tre paket Voltaren T. Tidigare har jag köpt Diklofenac eftersom det är samma sak, fast lägre pris... Trodde jag tills jag kollade närmare på förpackningen. Voltaren T innehåller dubbelt så många tabletter vilket istället gör att den är mycket billigare. Och jag som trodde att man skulle få betala extra för all tevereklam...

Bilen, som jag hade tänkt ta med till Åland, strular igen. Nu är det tändningslåset som har kärvat ihop. Jag har samlat information och överlagt med andra, så ikväll ska jag bryta upp det med en skruvmejsel. Det är ju ingen fara att ha det så om man ändå har kodlås för att starta bilen.

Åland står redo för Island Games

IG på Åland närmar sig. Här kommer ett litet klipp från nyhetsmejlet jag fick idag:

Volleyball
If you think you can go to a volleyball game without losing your voice, you have never been to one held during the Island Games. The supporters are singing and cheering from the top of their lungs while the athletes are playing for the very top positions. All volleyball games will be played at Baltichallen, not far from Mariehamn. It is a relatively new arena and can seat 700 spectators.
As always, the volleyball games is a very exciting part of the Island Games and soon we will see who has will walk home with as number one.

Island Games 2009 - Åland

Ja, jag ska spela Island Games även denna gång. Hur skulle jag kunna motstå när det åter går på Åland, där jag gjorde min debut i Island Games 1991, 17 år gammal.

Då var jag yngst i ett lag som var en bit över på andra sidan kullen, så att säga. Några hade varit bra, men laget hade aldrig tagit någon framskjuten placering.

Nu är vi ett gäng som är en bit över på andra sidan kullen... Vi har varit ett hyfsat lag och tagit ett par medaljer i Island Games, men det skulle vara en stor skräll om vi gör det i år. Men vi har en sextonårig, välväxt, duktig kille med oss i alla fall. Kanske kommer han tillbaka om 18 år, som en avdankad elitspelare som fortfarande älskar sporten volleyboll.

Tio dagar kvar till invigning! Fler inlägg kommer.

Kapitel 54 - En generation

Jag fick en fråga om hur lång en generation egentligen är och varför det är ett så luddigt begrepp. Vi diskuterade detta ett tag och här kommer slutsatsen. Detta är kanske inte en språkfråga egentligen, men eftersom det berör betydelsen av ett ord så får det bli ett kapitel. 

Grundfrågan "Hur lång är en generation?" är ganska lätt att svara på. Vi utgår ifrån att vi menar hos människor i nutid och säger då cirka 30 år. Generation innebär i detta sammanhang den ungefärliga snittiden från födsel till reproduktion. Hos olika djurarter pratar man också om generationer, och när det handlar om genetik och forskning kan det givetvis vara praktiskt om en generation är en så kort tidsperiod som möjligt. Det är en av anledningarna till att så många grundläggande genetikförsök har gjorts på bananflugor. Det är här värt att tänka på att tiden för en generation har förlängts markant för oss människor under de senaste generationerna. 

Det kan röra till sig lite om man förutsätter att man tillhör samma generation när man är syskon, och vidare att syskonens barn och ens egna tillhör samma generation och deras barn och så vidare. Dock kan man ju få barn tidigt och lite senare i livet, så förskjutningen kan göra att man har syskonbarnbarn som är lika gamla som ens egna. Då kan en del tycka att generationerna har kommit lite i otakt, men det är helt naturligt. 

"Men varför pratar man då om 70-talister, 80-talister, generaton-x och så vidare?"

Jo, eftersom en generation tidsmässigt kan uppskattas till cirka 30 år, men samtidigt inte kan knytas till en absolut tid så har ordet generation också kommit att betyda en tidsperiod som hålls samman av någonting specifikt för den tidsperioden. Det är då behändigt att klumpa ihop "efterkrigsbarnen", "generation-x" eller 80-talisterna och kalla dem för en generation, även om det tidsmässigt är långt ifrån 30 år i dessa spann. 

För att komplicera det ytterligare finns uttrycket även inom elektronik och data. Där säger man gärna att det är en ny generation om tillräckligt signifikanta skillnader har dykt upp och förändrat produkterna. Störst genomslag har väl mobiltelefonin haft vad gäller generationer. 

Kapitel 53 - Tre kronor är duktigt

"Min klass är duktiga på svenska."

"Min klass är duktig på svenska."

Vilket föredrar du? Självklart är det den andra meningen som är den korrekta, men det är lätt att trilla dit då man tänker på individerna som ingår i klassen. Om vi istället fokuserar på individerna blir meningen som följer:

"Mina klasskamrakter är duktiga på svenska. "

Detta är ett ganska vanligt förekommande fel. Bland annat har jag lagt märke till en utbredd felanvändning i sportens värld. "Sverige är dåliga på att ställa om från försvar till anfall" blir det ofta istället för "Sverige är dåligt på..." eller "Svenska spelarna är dåliga på ..."

Det är ju egentligen ganska enkelt. Syftar du på en enhet spelar det ingen roll hur många den enheten innehåller, du ska ändå behandla det som ental. Syftar du på ett flertal så gäller givetvis flertal. Fler exempel:

"Familjen är rik."

"Familjemedlemmarna är rika." 

"Hammarby är långsamt idag."

"Hammarbyspelarna är långsamma idag."

Exemplet från rubriken är lite speciellt eftersom laget, som är en enhet, har ett pluralnamn (Tre kronor). Dock kan man inte säga "Tre kronor är duktiga" eftersom man då skulle syfta på mynten, inte på laget eller på spelarna. Alltså är det ental även om namnet innehåller ett flertal i sig. 

Om du blev yr i huvudet nu så kommer här ett exempel till. "Apokalypsens fyra ryttare är farliga" funkar bra eftersom de fortfarande kan hanteras som fyra individer. "Apokalypskvartetten är farlig" blir det däremot eftersom ordet "kvartetten" har förvandlat dem till en enhet. 

Kapitel 52 - Inatt eller i natt

Jag tycker språkrådet är bra och jag håller oftast med i deras råd. Nu måste jag dock lyfta fram ett undantag. De rekommenderar att till exempel "i natt" och "i morgon" ska skrivas isär.

Grundregeln är att om betoningen ligger på första ordet ska de skrivas ihop (alltför, återigen), och om betoningen ligger på andra ordet ska de skrivas isär (framför allt, i gång). Det finns dock undantag som till exempel "isär" och "ihop".

Jag anser dock att ord måste kunna stå för sig själva om de skrivs isär. "Morgon" får en helt annan betydelse genom "imorgon". Skulle man skriva isär det tycker jag att det ser ut som ordet "morgon" med prepositionen "i" framför, vilket inte känns logiskt. Smäller man däremot ihop "i" med resten blir det ett nytt ord det är fritt fram att ha vilket betydelse som helst.

Hur gör ni? I vilket fall tycker ni att man ska bryta mot gällande språkregler och rekommendationer?

Underbart är kort

Plötsligt insåg jag varför det heter Häggvik. Kort därefter utökas dofterna av de underbara syrenerna. Jag drar mig till minnes uttrycket "mellan hägg och syrén" men ingen jag talar med har hört uttrycket. Kanske den vackraste tiden på året. När jag tittar på Språkrådets hemsida idag hittar jag i alla fall uttrycket under "ord i almanackan".

http://www.sprakradet.se/2124#item103000

Kapitel 51 - När är nästa lördag

Ett värre problem än "inatt" är förvirringen med användningen av "nästa lördag". Menar vi lördagen som kommer eller lördagen nästa vecka?

Bara denna frågeställning retar många! De har så klart för sig vad de själva menar och tycker att alla som menar något annat är helt från vettet. Därför vågar man knappt ställa följdfrågan, även om man vet att det råder viss förvirring i begreppet. 

Okej, varför uppstår det förvirring? Säg att det är lördag och vi säger "vi ses nästa lördag". Då bör det vara klart för alla att det gäller lördag om exakt en vecka. Om det däremot är söndag och vi säger samma sak så kan man hävda att "nästa" betyder att vi hoppar över en lördag och ses om knappt två veckor. Hade vi däremot sagt "vi ses på lördag", så är det givet att vi menar om sex dagar. 

Jag tror att fallgropen ligger i ordet "nästa". Det kan nämligen betyda (enligt mig) den kommande, eller den efter. Om vi ser bussen komma men vet att vi inte kommer att hinna till hållplatsen kan vi säga, "vi tar nästa buss". När vi sedan står vid busshållplatsen frågar vi oss "när går nästa buss". Första gången menar vi bussen efter den som kommer nu och andra gången menar vi den som ska komma härnäst. 

Det kanske också är värt att ta upp att det uppstår mild förvirring om man säger "på lördag" när det är fredag. "Menar du imorgon?" blir frågan då. Detsamma gäller inte "i övermorgon", vilket är tillräckligt långt borta för att "på lördag" ska duga. 

Själv använder jag "nästa lördag" som jag beskrev tidigare. Helt enkelt för att alternativet är "på lördag" om jag menar inom en vecka. Jag vill dock veta vad du använder, vad du tycker är naturligt och vilka dumma alternativ du har hört. Skriv en kommentar!