Mamma kan vara stolt

Ibland tar jag en titt på statistiken för min lilla blogg. Det är bland annat lite kul att se hur folk hittar hit. En ganska stor del av mina besökare kommer just nu via googlingar. Här kan ni se de senaste sakerna folk sökt på och hamnat här. 

Kan väl passa på att skryta med att jag rankar etta på Google med "injicera steroider", kanske nåt att vara stolt över, vad vet jag...

film i mobilen   

bollkoll.com   

översätta uttryck   

sven tellstrm   

uttrycket precis   

se film på mobilen   

understreck på engelska   

filmer mobilen   

skidskytte historia   

bollkoll   

sven tellström   

försäsongsträning   

ingen fara på taket betydelse   

idiomatiska uttryck   

tråkiga nyheter   

carola upskirt   

injicera steroider   

vad betyder injicera   

bloggar om dominanta män   

film till mobilen   

bitterna dialekt   

flämtande ljus visby hamn   

film till mobil   

pang prego spara tid   

högtider på island   

snusk ord på 2000 talet   

vadbuda.com   

mobiltelefon att se på film med   

behandla stukad fot   

bjuda med armbågen   

skidskytte stockholm   

översätt uttryck   

eget egna   

vad heter fnuttar på engelska   

hopskrivning   

är youtube i 3 mobilen gratis?   

räckhöjd vad är   

komparation enklare   

usa befolkning nationaliteter   

datatrafik mobiltelefon youtube   

trkiga nyheter   

beachläger   

frssongstrning   

bjuda med armbgen   

egen eller eget   

volleyboll sven tellström   

dasstmning   

träning blogg steroider   

berg brinkborg tellström   

skrivtecken tilde asterisk   

de eller dem   

volleyboll 94 jönköping   

politikers språk exempel -pdf   

laser skidskytte   

brdgrdstecken   

sollet   

svetsa ett lag övningar   

se film i mobilen   

taktecken   

högtider på engelskan   

räckhöjd   

egen,eget, egna   

jobba på gym   

jobb träningsanläggning stockholm   

dagens (snusk)ord   

magnetröntgen stukning fot   

folks sätt att tala   

film i mobilen   

stångå stad   

titta på andras vänner i facebook   

nekande frågor   

uppkomsten av låneord   

jaguar xjr till salu   

hålla stången   

bjuda in med armbgen   

komparerade adjektiv   

lägst antal minst antal   

häcken full dvd   

blogg beachvolley turkiet   

hålla stångna   

volleyboll uttryck   

egen eller egna   

stukning skadetid   

gick av stapeln betydelse   

översätt engelska uttryck   

boll koll   

film på mobilen   

behandling av stukad fot  

Kapitel 40 - Språkligt genus i ett genusperspektiv

Låt mig spinna vidare på kapitel 32 och tala lite mer om genusformer av typen "den rätta" kontra "den rätte".

På www.di.se kan man idag läsa följande rubrik:

Therese, 23, är Europas främste entreprenör

Direkt kan vi ju konstatera att rubriksättaren har gjort minst ett grammatikfel, men det i sig är inget ovanligt så vi går vidare. 

Vi leker med tanken att tävlingen var utformad i stil med: "Vem är europas främste entreprenör?". I så fall kan rubriksättaren möjligen hävda att tävlingen gick ut på att hitta den "främste", alltså korades hon till den "främste". Jag hävdade i kapitel 32, att "rätta" är den neutrala formen, som ska användas när det kan röra sig om både män och kvinnor. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan man säga att tävlingen definitivt borde ställa frågan könsneutralt; "Vem är europas främsta entreprenör?". 

Vissa skulle till och med välja att skriva "främste/främsta" precis som det tröttsamma "han/hon". Men den vägen vill jag inte gå, det blir rörigt och fult. 

Eftersom jämställdhet är ett känsligt ämne är det viktigt att göra rätt på dessa små, till synes betydelselösa, ändelser. Men felaktigheterna kommer tätare, både i massmedia och i verkliga livet, så jag hoppas att vi kan glömma e-formerna och gå vidare i kampen för jämställdhet. 

Kapitel 39 - Krångliga nationaliteter

Idag ska vi tala om människors ursprung. Nej, inte darwinism, utan hur man benämner varifrån en person kommer. En person från Sverige kallar man "svensk". Det är helt otänkbart att säga "sverigian", "sveriges" eller "sverigier". Letar vi oss runt i världen har vi dock många fantasifulla benämningar på olika nationaliteter. Vi ska titta lite på några av dessa, helt utan inbördes ordning och nästan fritt från regler och slutsatser. Jag vill bara belysa fenomenet.

En enkel och rättfram form är att lägga till "-are". Funkar bra på Italien, även om man betonar lite annorlunda.

För några länder kan man använda två olika ord, men för det mesta är det ett och endast ett som gäller. Exempel på där två olika ord funkar är "fransman" och "fransos" eller "fransyska", "finne" och "finländare" ("finne" kan uppfattas ha en negativ klang). Däremot funkar ju "engelsman" och "britt" bara för alla engelsmän, inte för alla britter.

Någon från USA får heta "amerikan", men det skulle gälla lika bra för någon från Peru. Det verkar vara en lucka i språket att det i svenskan inte finns något helt unikt för en USA-invånare.

Columbus välkända misstag fick ju till följd att vi kallar amerikas urinvånare för "indianer". Det ordet var ju egentligen reserverat för folk från Indien. Svenskan löste det genom att istället säga "indier", men på engelska har de fortfarande problem. Om det inte framgår av sammanhanget kan man bli tvungen att fråga om det rör sig om "native Americans" eller "Indians from India".

Riktigt krångligt kan det bli med länder som har fler ord i namnet, som Förenade Arabemiraten och Papua Nya Guinea. "Nya zeeländare" däremot utgör inget större problem. Eller det förstås, man kan ju alltid missförstå och tro att det rör sig om nyinflyttade. Men de skulle väl i så fall kallas "nya nya zeeländare". Lite snyggare tycker jag att det blir om man kapar "a" och säger "ny-zeeländare" som ett ord.

Andra länder som inte riktigt passar för våra vanliga regler gör att vi måste bli riktigt kreativa. Tänk på Monaco, Elfenbenskusten och Sri Lanka. För Monaco använder man det lite udda "monegasker". För Elfenbenskusten använder vi till och med låneord, alltså det engelska namnet på landet, för att få fram "ivorianer". Angående Sri Lanka så kapar man bryskt den första delen och kallar befolkningen för "lankeser".

Det känns som att några är lite krångligare än de behöver vara. En förenkling som börjar ta över är "australier" istället för "australiensare".

Här är några andra exempel, rudimentärt grupperade:

fransos

fransman
norrman

finne
ryss
britt
tjeck
dansk

japan

chilenare
belgare
holländare
italienare
australiensare
finländare

kambodian
amerikan
ivorian
urugayan

kines
balines
lankes

indier
egyptier
australier

monegask

Förenade arabemiraten (?)
Papua nya Guinea (guinean?)

Kapitel 38 - Samtalsmarkörer

Jag fick nyligen en instiktsfull kommentar angående så kallade samtalsmarkörer. Det är de små ord och ljud vi gör när vi lyssnar på andra människor i ett samtal, till exempel "mmm", "ja", "okej", "nej" och så vidare. Det anses artigt och trevligt, men är inte alltid nödvändigt, och kan dessutom upplevas mycket störande om det det kommer för ofta, på fel sätt eller vid fel tillfälle. 

Mobiltelefoner, eller kanske snarare mobilnäten, känner när det inte pratas på en sida av samtalet och slutar ibland skicka ljud den vägen. Man tappar då bruset som gör att man förstår att man fortfarande är uppkopplad. Det händer ganska ofta att någon säger, "hallå, är du kvar?", när den andra personen inte har hörts av på ett tag. Här är samtalsmarkören extra viktig. 

I ett samtal öga mot öga är det lättare att se om den andra parten försvinner fysiskt eller mentalt, inte håller med, blir engagerad och så vidare. Ändå förväntar sig många att få dessa samtalsmarkörer här också.

Ett sammanhang där samtalsmarkörer inte fungerar så bra är när många människor är inblandade, till exempel på en föreläsning. Jag har dock många gånger varit med om att någon i publiken ställt en fråga och när föreläsaren har svarat har personen i fråga hummat och okejat, jakat och sagt "aaa" långt efter att själva frågan är besvarad och föreläsaren vänt sig till resten av församlingen. Frågeställaren har fastnat i den välkända samtalsmarkören och kan inte ta sig ur. 

Att använda jakande samtalsmarkörer har också sina risker. Vissa personer är helt beroende av att under hela sin framställan höra "ja", "jo" och "javisst" bara för att bibehålla sitt självförtroende och våga fortsätta. Att vara en tyst åhörare kan göra dessa människor nervösa. Det gäller även för medhållande nekanden, alltså när någon säger "så kan man inte göra", till vilket man ska svara "nej" för att hålla med. 

Angående vad jag kallar mehållande nekanden så måste jag sticka emellan med den gången jag blev utskälld på grund av ett sådant. Han pratade bra svenska men hade inte svenska som modersmål. När han berättade om en upprörande händelse -"det skulle aldrig gå" och jag sa -"nej" för att hålla med, blev han riktigt upprörd och sa: -"Vad menar du, tycker du att det skulle gå?" Även om de flesta svenskar är överens om hur man använder medhållande nekanden så smyger det sig ofta in en liten osäkerhet. Att fråga nekande är ett bra sätt att få mer än ett "ja" eller "nej" i svaret. 

-Du vill väl inte ha te? 

-Ja, det vill jag! 

Bara ett ja hade inte funkat utan att frågeställaren måste fråga vidare. 

En varning måste jag också utfärda för att samtalsmarkören används som verktyg för att avbryta. När en av mina vänner börjar med ett intensivt "mm", "mm", då vet jag att det är lika bra att sluta prata för han har slutat lyssna och vill bara säga det han har på tungan. Precis som jag tidigare nämnde, att en del blir nervösa när lyssnaren är tyst, kan andra bli nervösa av samtalsmarkörerna, som likt detta fall betyder att den andre vill bryta in. 

Kapitel 37 - Slutkomparerat?

Här kommer en varning för den smygande kompareringsdöden!

Ni kanske inte ens har märkt det men överallt i det svenska språket undviker man att använda naturliga kompareringsformer av adjektiv, och använder iställer "mer" eller "mest". 

Det finns ett behov av att komparera (jämföra) adjektiv. Man använder formerna "positiv", "komparativ", "superlativ". Till exempel: snygg, snyggare, snyggast. Ibland blir det dock lite mer tungvrickning av det: glömsk, glömskare, glömskast. Eller: emotionell, emotionellare, emotionellast. En grundregel säger att om grundformen har mindre än fyra stavelser ska adjektivet böjas med ändelser om det går. "Emotionell" har ju fyra stavelser, men det går ju ändå att böja med ändelser. 

Ändå hör man överallt hur folk tar till "mer" och "mest" istället för att komparera. Talspråk är ju en sak men det finns överallt. 

Här kommer några exempel från journalistiken:

"Engelskan allt mer populär bland indier" 

(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=348021)

"Löjrommen mer exklusiv" 

(http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=74292)

Ännu leder den komparerade formen "populärare" i antalet träffar på Google (213 000 mot 64 000), men det är ändå oroande att de stora dagstidningarna verkar vara med i denna "utveckling". Eller är det så att denna utveckling är bra? Jag brukar ju förespråka förenkling, och givetvis blir det enklare om vi använder "mer" och "mest" rakt av istället för att komparera. Vad tycker du?

Det finns en annan avart som säkert de flesta av er har hört. Folk säger ibland "mest slösaktigaste" eller "mest populäraste". Det är givetvis fel, men lite gulligt när barn säger det, gärna för att beskriva att någonting är så "stjärnstopp" världsmest att man tar till allt som går för att förstärka det.